Beskrivning av Upplevelse:

Denna undersökning är en intervjustudie som genomförts med vårdpersonalen på en större institution, och som behandlar läkares synsätt och reaktioner på patienters nära-dödenupplevelser (NDUer). Någon studie av den här typen har inte presenterats tidigare. Vi skapade ett frågeformulär som distribuerades per internet, och som innehöll tre demografiska frågor och 18 frågor gällande NDUer (www.rooj.com/survey.htm). Denna intervjustudie sändes till cirka 550 läkare och kiropraktorer på Brown University School of Medicine (Providence, Rhode Island, U.S.A.) den 2:a oktober 2001. Sammanlagt svarade 18 personer på frågeformuläret. Av dessa 18 var 17 läkare och en var kiropraktor. De 17 läkare som svarade utgjorde cirka 3% av alla dem som hade kontaktats. Den väldigt låga svarsfrekvensen från läkarna är inte ovanlig när det gäller intervjustudier av den här typen. Frågorna i formuläret var generellt utformade så att de kunde besvaras både med ett flervalsalternativ, och beskrivande svar om detta föredrogs. Svaren på frågorna med flervalsalternativ var från början ställda på "Ej svar" för att minimera risken för falska positiva och falska negativa svar. Nedan presenterar vi en del av det slutliga resultatet av denna studie.

Det bör understrykas att resultaten av den här studien inte kan anses vara representativa för läkares synsätt på NDUer i allmänhet. En väldigt liten andel läkare av dem som kontaktades besvarade frågorna. De som svarade hade antagligen en avsevärt annorlunda inställning till NDUer än läkare i allmänhet. Studien omfattade enbart en enda institution, en medicinsk akademisk miljö, som kanske inte är representativ för attityder bland läkare utanför akademiska miljöer. Läkare som praktiserar i andra delar av landet, eller läkargrupper som består av andra medicinska specialiteter, kan ha en annan inställning till NDUn. Utöver detta kan metodologin med intervjustudier per internet vara främmande för en del läkare, vilket eventuellt kan ha påverkat resultaten. Det bör också påpekas att alla generella påståenden som presenteras nedan måste anses vara högst preliminära och oprövade. Det behövs med största säkerhet mer forskning angående läkares inställning till NDUn.

Trots ofullkomligheterna i studien som tidigare nämnts, är resultaten intressanta. Ingen av dem som besvarade formuläret har personligen upplevt en NDU. En Gallupundersökning som gjordes 1992 visade att ungefär 13 miljoner vuxna amerikaner kan ha haft en NDU, vilket tyder på att c:a 4% av befolkningen i Förenta Staterna kan ha en bakgrund med personlig erfarenhet av NDUn. Med tanke på denna förekomst av NDUer, är det något förvånande att ingen av de cirka 550 läkarna som deltog i undersökningen visade sig personligen ha haft en NDU. Vi hade väntat oss att åtminstone några läkare skulle vara NDUare, och sålunda mer benägna att svara på en intervjustudie som gällde NDUn. Detta leder till hypotesen att NDUn kan vara mer sällan förekommande bland läkare än bland den vuxna befolkningen i Förenta Staterna i allmänhet. Det är också möjligt att läkare som är NDUare kan vara mindre benägna att dela sin upplevelse med andra än NDUare som inte är läkare. Ytterligare en möjlighet är att förekomsten av NDUer är lägre än det uppskattade resultatet av den nämnda Gallupundersökningen.

De som svarade hade praktiserat i genomsnitt 20 år efter att ha avslutat sin medicinska utbildning, vilket tyder på att de hade ansenlig medicinsk praktisk erfarenhet. När de tillfrågades "Har du någonsin pratat med en patient som berättat för dig om hans/hennes NDU i din roll som yrkesutövande läkare?" svarade 6 (33%) Ja; 11 (61%) Nej; och 1 (6%) Osäker. Lägg märke till att även i denna avgränsade grupp, så har endast en minoritet bland läkarna stött på patienter som berättat om sina NDUer. Detta antyder att den största majoriteten läkare i allmänhet inte har hört NDUn beskrivas personligen av sina patienter. När de tillfrågades "Hur väl till mods var patienten/patienterna när de delade sin NDU med Dig?" och "Hur väl till mods var Du när Du diskuterade NDUn med patienten/patienterna?" svarade 6 "Väldigt väl till mods" på båda frågorna och 12 "Ingen kommentar." Det stora antalet svar med hög grad av att vara väl till mods inför ämnet NDUer, både bland läkare och patienter, är något överraskande. Vi misstänker att detta resultat avseende både att beskriva och lyssna på NDUer endast gäller ett litet antal NDUare och läkare.

I vår övriga NDU forskning har vi stött på ett antal NDUare som beskriver otillfredsställande eller obehagliga resultat när de försökte dela sin NDU med sin läkare. Det är troligt att de sex personer som besvarade frågeformuläret och som var väldigt väl till mods inför ämnet NDUer, både kände till och respekterade NDUer före det att de fick höra talas om sina patienters upplevelser. En av dem som svarade på detta sätt skrev "Jag känner mig avslappnad när jag diskuterar de här upplevelserna och försöker faktiskt hjälpa patienterna att använda sin upplevelse för att lära sig att finna mer frid i hans eller hennes liv." Om nivån av att vara väl till mods inför ämnet NDUer vore högre både när det gäller att beskriva dem och att lyssna till dem, skulle kanske långt fler NDUer återges.

När de tillfrågades, "Vilket av följande beskriver Ditt sätt att se på NDUn bäst (markera eller avmarkera alla relevanta alternativ):" blev svaren som följer: