Edward B NDU
NDERFs Hemsida NDU skildringar Dela NDU



Beskrivning av Upplevelse:

Jag ”såg” glimtar både av vad som skulle kunna anses vara Himlen och av dess motsats. De fruktansvärda plågor som drabbade dem i ”Helvetet” var långt värre än den eld och svavel som man brukar predika om. Det var något som liknade att tillbringa evigheten tillsammans med sådana som skulle skada andra på samma sätt som en själv, eller omvänt evig ensamhet för dem som i brist på ett bättre uttryck skulle ”skinna” andra. Det märkliga med denna mörka plats var att det var en plats (och ingen plats på samma gång) som man kom till på grund av en själv. Ingen annan hade skickat en dit förutom en själv, och på samma sätt kunde bara en själv komma därifrån. Evigheten verkade vara mer av hur en själv önskade att den skulle vara. Även om Helvetet hade många invånare, miljontals själar, så utgjorde det bara en mycket liten del i det totala invånarantalet i livet efter detta. Jag slogs av exaktheten i filmen Drömmarnas värld, som jag såg bara några månader senare. Även om det inte är den bästa film jag sett så är dess skildring av livet efter detta närmare sanningen är någonting annat som jag har kunnat gestalta.

Var någon medicin eller substans inblandad med förmåga att inverka på upplevelsen:       Ja       Förklaring:       Valium gavs till mig.

Var upplevelsen svår att uttrycka i ord?       Inget svar       Dess intensitet.

Under upplevelsen, var det någon hotfull händelse på liv och död?       Ja

Hur var din nivå av medvetande och vaksamhet under upplevelsen?       Jag har aldrig tänkt på det tidigare, men eftersom ni frågar så måste jag säga att jag var otroligt vaken och alert. Mer än i det vanliga livet.

Var upplevelsen som en dröm i något fall?       Nej

Upplevde du separation av medvetandet från din kropp?       Ja

Beskriv ditt utseende utanför din kropp:       Ögonblicket då jag skildes från kroppen var inte något som jag kände. Det var snarare så att jag sov och sedan vaknade upp. Ena stunden hade jag fruktansvärt ont, och i nästa ”utforskade” jag mina nya omgivningar.

Vilka känslor hade du under upplevelsen?       Förundran. Vördnad. Nyfikenhet. Skräck. Sorg. Glädje. Förståelse. Acceptans.

Hörde du något ovanligt ljud eller brus?       Jag minns inte något ljud.

Passerade du in i eller gick igenom en tunnel eller inhägnad?       Nej

Såg du ett ljus?       Nej

Träffade du eller såg några andra varelser?       Ja       De plågade själarna, på en plats som inte var någon plats. Jag kände skräck över att se deras plågor, och en stor sorg och medlidande för dem då jag inte kunde göra något för dem, och det kunde ingen annan heller. I universum, i närheten av vår planet, fanns andra själar som gladde sig åt livet efter detta. De verkade vara lika lyckliga som dessa plågade själar våndades, och ändå verkade alla dessa lyckliga befinna sig enbart på nedersta trappsteget av lycka. Himlen verkade bara bli bättre ju längre man fortsatte framåt, förutom det att man inte förflyttade sig. Jag tyckte att jag rörde mig framåt mot vad som bäst kan beskrivas som en välkomstkommitté. Konstigt nog visste jag att de väntade på att jag skulle komma dit, och de bestod av ett stort antal människor som jag kände, men jag vet inte hur jag visste detta, eller precis vilka de var. Jag antar att det var ungefär som att veta att man var på väg till en fest där man var hedersgästen. Festen skulle börja när jag kom till rätt ”plats”, fast jag kom aldrig dit.

Upplevde du upprepning av förflutna händelser från ditt liv?       Nej

Hörde eller såg du något beträffande människor eller händelser under din upplevelse som kunde bevisas senare?       Osäker              Det var flera saker som verkade vara medicinsk jargong, och rop och procedurer som skedde, som jag kan komma ihåg, men de är oklara. Minnena av området runt min kropp är förvirrande och dimmiga på ett sätt som jag misstänker beror på drogerna. Men minnet av tiden utanför min kropp är kristallklar.

Såg eller besökte du några härliga eller annars utmärkande platser eller dimensioner?       Ja       Se ovan. Nivåer eller dimensioner är kanske det bästa sättet att beskriva områdena jag såg.

Hade du någon känsla av förändring av tid eller rum?       Ja       Tid verkade inte ha någon verklig mening. Det fanns kontinuitet, fast inget linjärt framåtskridande, det är väldigt svårt att beskriva. Det var också en känsla av rum, men det verkade skapa sig självt i tanken.

Gav din upplevelse dig någon speciell kännedom eller insikt?       Ja       Det fanns en slutgiltig känsla av universums ordning. Det var självklart på samma sätt som gravitation är här. Det verkade vara ett ”syfte”. Något som var enkelt och elegant, men jag kom aldrig på vad det var.

Hade gränsen någon fysisk form?       Nej

Blev du medveten om framtida händelser?       Nej

Var du inblandad i eller medveten om ett beslut att återvända till din kropp?       Ja       Det verkade som att jag i livet efter detta väntade på att jordetiden skulle gå vidare och att mitt beslut skulle stanna kvar, för att föras framåt på ett fysiskt sätt. Jag kunde stanna kvar där så länge jag var död, men då jag redan hade beslutat mig för att jag skulle klamra mig fast vid jordelivet, när mitt hjärta började slå igen, så fördes jag snabbt tillbaka.

Har du haft några andliga, paranormala eller andra speciella gåvor efter upplevelsen som du inte hade före upplevelsen?       Ja             Jag har vad andra kallar andliga förmågor, och dem har jag haft hela mitt liv, men de blev kraftigt förstärkta efteråt. Särskilt min klärvoajans blev mycket starkare.

Har det inträffat några förändringar av åsikter eller tro efter upplevelsen?       Osäker       Ingen förändring, men definitivt en förstärkning av den tro jag redan hade.

Har upplevelsen påverkat dina förhållanden? VardagslivReligiösa vanor? Karriärval?       Jag undviker ivrigt allt som vore ett val som skulle kunna leda till den väg som de plågade själarna tar.

Har du delat upplevelsen med andra?              Jag har delat den med bara några få andra. De som jag berättade för utan att de frågade något mer förutom ett ”ähum” – det är inte särskilt trevligt, jag är säker på att ni tror att det handlar om inställning. De som ville veta mer verkade bli besvikna. Jag tror att de ville höra en saga om pärleportarna, och om hur de skulle bli frälsta. Sanningen motsvarade inte deras förväntningar. Jag pratar inte om det längre (förutom här).

Vilka känslor har du upplevt efter din upplevelse?       Sorg över att min upplevelse inte hade någon inverkan på andras liv. Att jag inte kunde hjälpa någon. Det jag visste, och det jag kunde göra var inte eftersökt. Detta leder bara till ännu större sorg. Jag vet att innan jag hade upplevelsen så skulle jag ha blivit väldigt frustrerad av sådant, numera är jag ledsen men jag accepterar sanningen.

Vad var det bästa och det sämsta med din upplevelse?       Det bästa var känslan av total acceptans. Det sämsta var åsynen och empatin i och med mötet med de plågade.

Finns det något mer som du skulle vilja tillägga med tanke på upplevelsen?       Jag har faktiskt haft två NDU:er, men tänkte att eftersom de var väldigt lika varandra så skulle jag bara beskriva en av dem.

Har ditt liv förändrats specifikt som ett resultat av din upplevelse?       Ja       Numera blir jag ganska arg på allt hat som människor spyr ut över varandra. Jag önskar att jag hade förmågan att visa dem den fruktansvärda belägenhet som de skapar för sig själva i livet efter detta, men det finns så många heliga människor igenom historien som har sagt något liknande som: ”Älska din nästa så som dig själv”, och vanligen får sanningen i dessa ord talaren avrättad.

Efter din upplevelse, har du haft några andra händelser i ditt liv, mediciner eller substanser vilka återskapade någon del av upplevelsen?       Nej

Har frågorna som ställts hittills och svaren du lämnat korrekt och uttömmande återgett din upplevelse?       Inget svar       Ganska bra så långt språket kan förklara upplevelsen, förutom det nedan.

Skulle du kunna ge några förslag till att förbättra www.nderf.org-frågeformuläret?       Jag skulle vilja lägga till en fråga kring telepatin/empatin med de man möter i livet efter detta.