Sybil S NDU
NDERFs Hemsida NDU skildringar Dela NDU



Beskrivning av Upplevelse:

Det var vintern 1986 och jag hade gått och lagt mig.

Jag kunde inte sova. Jag låg och vred och vände på mig i hopp om att få sova gott så som min man redan gjorde.

Medan jag ännu inte hade somnat kände jag hur mitt hjärta slog med oregelbundna slag.

Jag hade en gång fått diagnosen Prolapsed Mitral Valve och trodde att det bara var ytterligare en reaktion på det så som jag kom ihåg att jag hade haft vid andra tillfällen. Sedan stannade plötsligt mitt hjärta.

Jag kände hur min ande lämnade min kropp och såg den ligga där som om jag sov. Jag bars upp som av änglar, även om jag inte såg dem högt däruppe i himlen medan jag färdades i hög hastighet.

Jag fördes till en plats som var omgiven av musik. Det var en sorts musik som jag aldrig någonsin hade hört. Vackrare än all den bästa musik mina öron någonsin hade hört och den kom från alla håll.

Jag stod där och plötsligt såg jag Jesus. Det var en rätt häftig chock att befinna sig i Hans närhet. Jag kände en sådan vördnad, jag kunde inte tala. Mina ögon var fixerade på Honom.

Hans hår var vitt som ull och hängde ner till Hans skuldror.

Hans hud var som mässing utan en enda rynka. Hans ögon var som flammande eld, och när Han talade var det med stor auktoritet. Ändå var Hans röst vänlig, mild och kärleksfull.

Då Han talade lät det som när åskan dundrar fram på North Carolinas himmel fast mycket högre än något jag någonsin har hört.

Man skulle kunna tro att jag blev rädd men det blev jag inte. Tvärtom, jag kände mig lycklig! Jag var så lycklig, en känsla som ingen annan jag någonsin har haft.

Sedan sa Han till mig att titta, och jag såg ett vitt moln ta form. Inuti den vita bakgrunden visades för mig mitt liv från början till slut, fast bara de smärtsamma delarna.

Medan Han visade upp mitt liv framför mig förklarade Han skälet till att alla dessa dåliga saker hade hänt, och jag förstod varenda en av dem.

Det märkliga var att Hans läppar aldrig rörde sig. Det var som om Hans tankar sändes direkt till mitt sinne och jag såg och förstod allting som Han sa till mig.

Därefter sa Han: ”Alla dåliga saker är borta. Inga fler dåliga ting kommer att ske, men du måste återvända därför att ditt arbete är inte avslutat!”

Jag kände mig ledsen eftersom jag ville stanna kvar där hos Honom. Jag vet inte om det var himlen eller inte, jag bara visste att jag var den lyckligaste personen i världen. Han visade mig som hastigast en stor stad med en massa människor. Grönt gräs frodades och barn sprang omkring, skrattande och lekande.

Äldre män i vita klädnader undervisade små barn som i en skola.

Kvinnor var väldigt upptagna med att förbereda något som verkade vara en stor tilldragelse. Alla dessa var också klädda i vitt. Det var blommor överallt.

Och gröna träd med en massa frukter stod längs en flod med flödande vatten, som ett porlande flöde fast större. Dess vatten var klart som glas.

Vilken syn jag fick se. Alla var sysselsatta med något. Till och med luften doftade ljuvligt som rosor.

Sedan sändes jag tillbaka till jorden. Jag vet inte hur länge jag var borta men jag kommer ihåg att när min ande återvände in i min kropp så var kroppen så kall. Den var så kall att det tog flera timmar innan jag blev varm. Mitt hjärta försökte börja slå regelbundet och jag skakade häftigt i sängen bredvid min man. Jag darrade, kroppen var så kall.

Jag var så lycklig att jag väckte min man därför att jag måste få berätta för någon. Jag försökte berätta för honom men allt jag kunde säga var: ”Jag förstår nu!” Eftersom han nyss hade sovit djupt och nu var klarvaken så hade han förstås ingen aning om vad jag pratade om. Han bad mig lugna ner mig och tala om vad som stod på, men allt jag kunde säga var: ”Förstår du inte? Jag förstår!” Jag antar att detta fick honom att undra.

Det tog flera timmar innan min kropp blev varm. Jag tog tempen för att ta reda på hur många grader kallare kroppen hade blivit. Jag hade en temperatur på mindre än 34 grader Celsius. Så jag vet att den hade sjunkit minst tre grader. Jag pratade med en rättsläkare och han sa att i och med dödens inträde sjunker kroppstemperaturen med cirka en grad per timme. Om detta är sant, hade jag alltså varit död i kanske tre timmar.

Nu kanske ni tror att detta bara är en persons vilda fantasi kring en ut ur kroppen-upplevelse. Nå, det är det inte. Jag såg Jesus. Jag vet att Han finns. Jag har inte minsta tvivel om det. Jag vet! Jag vet också att jag var den absolut lyckligaste personen i världen vid det tillfället.

Jag har aldrig sett helvetet och inte heller vill jag göra det, men jag har sett Jesus och jag har varit i himlen.

Ni må tänka att jag är galen men jag är så frisk och normal som en människa kan vara.

Ni kanske tror att det var en dröm, men ens kroppstemperatur sjunker inte i en dröm.

Allt jag kan säga er är att Himlen finns på riktigt. Det finns människor där, och de är väldigt upptagna med att bli klara inför något riktigt stort.

Jag har sett Jesus och Han pratade med mig!

Jag är ledsen om ni inte tror mig men det är sant. Jag behöver aldrig mer undra igen. När man har varit där och återvänt hit så vet man att man vet.

Om ni inte har accepterat Jesus vädjar jag till er att göra det. Ni har ingenting att förlora och så mycket att vinna. Missa inte chansen att få uppleva himlen, eller att sitta eller stå i Jesu närvaro.

Det är den häftigaste upplevelsen i världen. Jag låter det vara med denna tanke.

Om du dör och är räddad och renad i Jesu blod i förlåtelsen av dina synder, då har du sluppit helvetet.

Om du inte gör det, vad har du då förlorat? Himlen är för evigt.

Om Jesus inte finns, vad har du då förlorat?

Om Helvetet finns, vad kommer du då att vinna?

Riskera inte att leva i helvetet för evigt.

Evigheten är en väldigt lång tid.

Valet är ditt.

Jag har gjort mitt val.

Himlen kommer att bli mitt hem i evighet!

Vad kan vara bättre? Jag känner inte till något bättre, gör du?

Jag välkomnar alla frågor. 

Författad av Sybil

Januari 2003 

Var någon medicin eller substans inblandad med förmåga att inverka på upplevelsen:       Nej

Var upplevelsen svår att uttrycka i ord?       Ja

Under upplevelsen, var det någon hotfull händelse på liv och död?       Nej

Hur var din nivå av medvetande och vaksamhet under upplevelsen?       Mycket vaken. Mycket medveten.

Var upplevelsen som en dröm i något fall?       Nej

Upplevde du separation av medvetandet från ditt kropp?       Ja

Beskriv ditt utseende utanför din kropp:

Vilka känslor hade du under upplevelsen?       Extrem lycka

Hörde du något ovanligt ljud eller brus?       Ja, jag hörde att Jesus talade till mig. Jag hörde musik som var den vackraste jag någonsin har hört. Jag såg människor som var upptagna med olika sysslor.

Passerade du in i eller gick igenom en tunnel eller inhägnad?       Nej               Jag togs upp in i himlen.

Såg du ett ljus?       Nej

Träffade du eller såg några andra varelser?       Ja, jag mötte Jesus. Han visade upp hela mitt liv framför mig. Han visade mig andra människor som var upptagna med att förbereda något som föreföll att vara en stor tilldragelse.

Upplevde du upprepning av förflutna händelser från ditt liv?       Ja              Jag lärde mig varför alla dåliga saker har inträffat, och att dessa inte skulle hända igen. Jag blev tillsagd att jag skulle återvända och avsluta mitt arbete. Min levnadsbana hade inte blivit fullgjord.

Hörde eller såg du något beträffande människor eller händelser under din upplevelse som kunde bevisas senare?       Ja              Jag frös så när jag kom tillbaka in i min kropp att tempen låg under 34 grader Celsius. Jag frös jättemycket och mitt hjärta försökte börja slå regelbundet igen. Jag pratade med en rättsläkare om min låga kroppstemperatur. Han sa att kroppen tappar i temperatur med cirka en grad per timme. Så jag var alltså utanför min kropp en bra stund.

Såg eller besökte du några härliga eller annars utmärkande platser eller dimensioner?       Ja, en vacker plats. Jag var öga mot öga med Jesus. Han pratade med mig men Hans läppar rörde sig aldrig. Det var från sinne till sinne. Jag hörde Honom tala och det lät som åska, men ändå vänligt och kärleksfullt.

Hade du någon känsla av förändring av tid eller rum?       Ja       Tiden stannade

Gav din upplevelse dig någon speciell kännedom eller insikt?       Ja       Jag känner till mitt syfte i livet.

Hade gränsen någon fysisk form?       Ja       Jag bars uppåt till ett plan som låg långt, långt bort från vår atmosfär.

Blev du medveten om framtida händelser?       Ja              Väldigt exakt.

Var du inblandad i eller medveten om ett beslut att återvända till din kropp?       Nej       Jag sändes tillbaka. Jag ville stanna där.

Har du haft några psykiska, paranormala eller andra speciella gåvor efter upplevelsen som du inte hade före upplevelsen?       Ja              Andlig förmåga eller ESP (extrasensorisk perception)

Har det inträffat några förändringar av åsikter eller tro efter upplevelsen?       Ja       Jag är till och med mer besluten att leva ett bättre liv.

Har upplevelsen påverkat dina förhållanden? Vardagsliv? Religiösa vanor? Karriärval?       Jag oroar mig inte längre.

Har du delat upplevelsen med andra?              Ja, de vill att jag skriver en bok.

Vilka känslor har du upplevt efter din upplevelse?       Lycka

Vad var det bästa och det värsta med din upplevelse?       Det värsta var att återvända hit. Det bästa att möta Jesus.

Finns det något mer som du skulle vilja tillägga med tanke på upplevelsen?       Ja, Jesus finns verkligen för jag såg Honom. Himlen finns verkligen för jag såg den. Ingen kan förändra min tro nu, ingen.