Beskrivning av Upplevelse:

Jag fick en chock när jag karamellen sögs in i vrångstrupen. Händelsen var väldigt traumatisk. Kroppen blev blytung och jag anade att mitt liv hängde på en skör tråd. Jag befann mig några hus hemifrån och började springa hemåt medan jag ropade på mamma. Detta ord mamma och dess betydelse inpräntades i mig som en tjock betydelsebärande struktur. Min röst kändes tjock och avlägsen. Allt jag nu genomgick skulle få avgörande konsekvenser för mitt kommande liv. 

En tant "råkade" titta upp från den disk hon höll på med. Genom fönstret fick hon syn på mig och har berättat att jag var alldeles blå i ansiktet (Hon har berättat detta för mamma) Själv upplevde jag det som väldigt obehagligt att vuxna talade om detta som om det inte behom dem, som om det inte var mig det gällde. Alltså tog det mig flera år innan jag kunde återberätta om vad som hänt. 

Ofta när jag blev nervös eller rädd som vuxen kom den här tjocka traumatiska upplevelsen över mig. Även senare efter det att jag i skrikterapi skrikit fram mina upplevelser förvärrades min ångest. Det var som om den lagrats i hjärnans medvetande och kapslats in där för att kunna väckas till liv många år senare. Genom denna terapi råkade jag ut för ännu mer bisarra och traumatiska upplevelser, såsom ut-ur-kroppen-uuplevelser, som att falla genom tid och rymd, och hamna nere i en atomvärld. Märk väl att i vuxen ålder trodde jag inte längre på gud och vägrade bli ett offer för samhällets omständigheter. Jag försökte slita alla band med det rigorösa och konformistiska i min omgivning.

Was the kind of experience difficult to express in words? Ja Ingen i min omgivning visade tecken på psykologisk insikt om vad jag varit med om.

At the time of this experience, was there an associated life threatening event? Ja

At what time during the experience were you at your highest level of consciousness and alertness? Kunde ha dött av kvävning, men räddades av en tant som upptäckte mig Vid sju års ålder under själva kvävningsögonblicket var jag i ett förhöjt vakentillstånd. Alla mina sinnen förskjöts eller förhöjdes. Ända tills dess att jag gick in i ett kompakt men livgivande mörker. More consciousness and alertness than normal Mitt medvetande förskjöts in eller ut mot en surrealistisk, dadaistisk och hallucinatorisk känsla. Sinnena förvrängdes men var samtidigt förhöjda och mer spjutaktiga.

Did your vision differ in any way from your normal, everyday vision? Osäker Jag minns ingenting om själva synen. Det var snarare det känslomässiga som upptog mig.

Did your hearing differ in any way from your normal, everyday hearing? Ja Jag hörde min egen röst som tjockt och geggigt och grötigt, som en röst som kom inifrån och som kom från en punkt i mitt medvetande.

Did you experience a separation of your consciousness from your body? Ja

What emotions did you feel during the experience? Jag tror jag upplevde det som om kroppen blev blytung och ändå var det som om att jag slapp bära på den. Själen blev avskild från det kroppsliga. Ändå tror jag att jag blev rädd eftersom jag inte kunde bedöma vad det fysiska skeendet hade för avsikt. Det var som om jag senare i livet fått en köttsligt medvetande skild från det andliga.

Did you pass into or through a tunnel or enclosure? Nej  

Did you see a light? Nej Efter traumat minns jag bara mörker fram till dess att jag vaknade upp i en tants knä och fick ett glas vatten att dricka. I det ögonblicket upplevde jag tillfredställelse av ett maniskt slag. Jag var liksom lättad och glad.  

Did you meet or see any other beings? Nej  

Did you experience a review of past events in your life? Nej Efter denna händelse blev jag väldigt religiös och mycket kristen. Jesus mötte jag genom undervisningen i skolan.

Did you observe or hear anything regarding people or events during your experience that could be verified later? Nej

Did you see or visit any beautiful or otherwise distinctive locations, levels or dimensions? Ja Själva känslan i sig, själva det blytunga gav mig en känsla av en annan dimension. Som om kroppen och själen uppstått ur olika dimensioner och att detta orsakar en splittring hos människan.  

Did you have any sense of altered space or time? Ja Dödsupplevelsen är att gå in i ett geometriskt plan där tid och rum upphävs och just detta avvikande i känslan kan ge ångest eller trauma.

Did you have a sense of knowing special knowledge, universal order and/or purpose? Ja I efterhand vill jag svara ja. Jag började kort tid efter denna händelse tala med Jesus och indirekt med gud. På något sätt kunde jag känna mig utvald och speciell och delvis förändrades mitt psyke och mitt självförtroende.

Did you reach a boundary or limiting physical structure? Ja Själva dödsprocessen i sig var en barriär, som att balansera mellan två världar. DEls den ena jordiska och konformistiskt strukturerande världen, dels en gräns bort mot någonting som upphäver tillvarons strukturer och löser upp det dualistiska eller pluralistiska. Gränsen förskjuter våra upplevelser in mot det bisarra och mot det surrealistiska.

Did you become aware of future events? Nej

Did you have any psychic, paranormal or other special gifts following the experience you did not have prior to the experience? Uncertain Jag har helt klart fått gåvor genom denna upplevelse, men av ett svårt slag. Som om jag skulle vilja förbättra världens tillstånd och världens kunskap, men som om det skapar motvilja hos andra. De tycker att jag gör mig själv bättre än jag är. MIna gåvor har blivit av det mentala slaget, något som jag oftast bara uppfattar själv.

Have you shared this experience with others? Ja Flera år. HAr svårt att dela upplevelsen med andra, men jag jobbar på det.

Did you have any knowledge of near death experience (NDE) prior to your experience? Nej

What did you believe about the reality of your experience shortly (days to weeks) after it happened: Upplevelsen var definitivt verklig     l Dödsprocessen är fortfarande som ett trauma verkligt för mig.

What do you believe about the reality of your experience at the current time: Upplevelsen var definitivt verklig    Ibland upplever jag det som om jag är på väg in i en annan dimension och då kan det hända ibland att det traumatiska med upplevelsen väcks till liv igen och jag blir rädd för att dö. Nej, inte för ATT DÖ, men för själva processen i att genomgå DÖENDET. Det är det som skrämmer mig. Och det är det som gör att jag längtar mer och mer efter gud.

Were there one or several parts of the experience especially meaningful or significant to you? Jag blev tidvis väldigt religiös, något som avtog i övre tonåren då jag ville revoltera och bli hippie.

Have your relationships changed specifically as a result of your experience? Ja Jag är osäker på var jag har andra och jag är väldigt beroende av hur andra förstår mig och kan förstå min ångest.

Have your religious beliefs/practices changed specifically as a result of your experience? Ja

Did the questions asked and information you provided so far accurately and comprehensively describe your experience? Ja