7/1/02-12/31/02
Skildringar av Nära-dödenupplevelser
NDERFs Hemsida NDU skildringar Dela NDU


Dessa NDUer, liksom alla andra vi offentliggör, kommer att publiceras på ett sätt som till fullo garanterar sekretess och skyddar upplevarens identitet, om så önskas. Vi tror inte att dessa ändringar kommer att påverka vår förståelse av NDUn. Vi tror att dessa ändringar är nödvändiga för NDERFs oförvitlighet.


196. Steven T NDU-Like 12/25/02 Original in English, translated by John S Hon var klädd i ljus, utomordentligt vacker, och kärleksfull. Hon var den vackraste kvinna jag någonsin har sett, och jag gråter nästan när jag tänker på det. Jag blev förälskad i samma ögonblick som jag såg henne. Jag var euforisk. Hon bar en löst åtsmitande vit klänning, och den sken med sitt eget ljus. Hennes ljus var gyllene och vitt. Hon var smal, blond, med axellångt hår. Hon var ungefär 1,70 lång, och med ljus och gyllene hy. Hon var definitivt en kvinna, men utstrålade makt och intelligens, liksom kärlek och omtanke. Hon var ansvarsfull och hade en stor auktoritet.
Han vaknade med en sådan kärlek och intensitet av känslor för sin fru. Steven översatte några verk av Voltaire vilka är ytterst inspirerande och ingår som en del av denna NDU-liknande upplevelse.

195. Mani O NDU 12/23/02 Original in English, translated by John S Jag befann mig tio meter upp i luften med det här kraftfulla ljuset. Istället för snö såg jag ljuset framför mig, som hade en skön värme. Ljuset som var med mig lät mig gå in i det. Medan jag var därinne upplevde jag ett avbrott då jag nu var med Kristi ljus och såg mig själv som om jag reste tillbaka i tiden där jag såg mig själv i sängen, tomrummet och olyckan, det var jättekonstigt för det kändes som att jag var på alla dessa platser på en och samma gång. Samtidigt som jag såg allting kände jag att ljuset sa till mig att han skulle tillmötesgå min begäran om att återvända.
Denna NDU orsakades av ett fall på tio meter från en stege där Mani beskriver hur han är överallt på en gång, vilket är typiskt när man befinner sig utanför vår tredimensionella jordiska verklighet.

194. Janet S NDU 12/23/02 Original in English, translated by John S Plötsligt började mitt hjärta bete sig på ett sätt som jag bara kan beskriva som att det ”skälvde”. När det hade stannat skulle jag precis ropa på min dotter då jag plötsligt insåg att ALLT hade stannat upp. Det fanns inget ljud, inga rörelser, ingenting. Jag stod där och försökte smälta detta faktum när jag tittade ner och såg min kropp ligga på sängen och tänkte: ”Åh, jag är död” som om det var helt i sin ordning. Därefter kommer jag ihåg att jag tänkte: ”Undrar om regnet också har stannat upp?” Så jag gick igenom väggen och såg mig omkring utanför. Regnet hade inte bara upphört, regndropparna hängde kvar i luften.
Regndropparna som stannade upp och hängde kvar i luften är en underbar beskrivning på skillnaden i tid mellan jorden och andra sidan.

193. Earl W NDU 12/23/02 Original in English, translated by John S Det började mörkna. Därefter började jag röra mig framåt. Snabbare och snabbare. Det blev mörkare och mörkare, som om jag var i en tunnel. Jag ser en ljuspunkt. Den blir klarare och klarare. Plötsligt stannar jag upp. Jag står upp. Ser den mest fullkomliga person jag någonsin har sett. Ljuset kommer från honom. Han var ljuset. Jag känner igen honom som Jesus Kristus. Jag upplever den mest underbara känsla av frid. Han säger: ”Tyvärr, du kan inte stanna kvar, det är något som du måste göra.”
Efter bilolyckan såg han Jesus.

192. Michelle B NDU-Like 12/23/02 Original in English, translated by John S Plötsligt såg jag bilden av mig själv alldeles nedblodad och död. Jag kände mig skräckslagen och mycket, mycket nedstämd. Jag minns att jag precis innan hann tänka: ”Jösses, det är så här jag kommer att dö!” Och plötsligt stannade bilen upp, och jag gjorde det knäppaste man kan göra – jag tryckte ner bromspedalen. Sedan var det som en deja vu – på något sätt kommer jag ihåg att jag såg det – att jag skulle vara med om en bilolycka, alldeles ensam, och att min bil till slut skulle stanna upp, och att jag väldigt lugnt skulle trycka ner bromspedalen. Jag var fortfarande mycket uppskakad, tittade ner på mig själv för att se efter om jag var nedsölad av blod, hade brutna ben, och var orörlig. Jag var väldigt glad och lättad och överraskad över att se att jag levde.
Barn-NDU som innehåller en inledande nära döden-upplevelse.

191. John R NDU 12/8/02 Original in English, translated by John S Efter vad som kändes som fem minuter kom jag till en plats jag inte kunde se men som jag kunde känna eller förnimma. Jag upplevde en överväldigande glädje och kärlek komma över mig som ett flöde som gick igenom min kropp. Jag var medveten om att närvaron av ”min dam i vitt” hade anlänt och hon välkomnade mig. Det var inte en verbal kommunikation utan mer som att jag kunde känna vad hon ville, jag föreföll veta svaren på mina frågor innan jag avslutat min tanke kring dem, som om jag alltid känt till dem. Jag blev tillfrågad om jag tyckte om tillvaron där och om jag ville stanna kvar.
Barn-NDU i samband med ett astmaanfall.

190. Frank A NDU 12/7/02 Original in English, translated by John S På avstånd kunde jag se ett starkt, vitt ljus allt eftersom jag kom närmare. Jag kunde se att det var en kvinna, energin som hon utstrålade var ”kärlek”. Hon var rent, vitt ljus och mjuka regnbågsfärger kom från hennes hjärta. Hon bad mig gå in i henne vilket jag gjorde, och jag kände den magnetiska energin av frid, enhet, kärlek i dess renaste form. Jag minns att jag tänkte att det här är varifrån jag har kommit. Hon bad mig gå längre in. Jag kom fram till en mur av böcker som var ungefär tio meter hög och sträckte sig åt båda sidor utan slut. Jag gick närmare för att läsa på bokryggarna. Då rann ”ENERGI” från muren och kom in i mig. Jag kunde känna hur den tömde sig i mig som vatten tills det bara var droppar kvar.
Denna berättelse visar på den integrerande aspekten av NDU. Frank presenterade den för ett år sedan, och därefter på nytt i går. Båda svaren finns med för att läsaren ska kunna se vad som har förändrats och vad som inte har gjort det.

188. Kathaleen E NDU-liknande 12/7/02 Original in English, translated by John S I jämförelse med allt jag har läst om NDU:er var min upplevelse väldigt kort. Jag var omsluten av ljus som var ren kärlek. Jag upplevde en kärlek jag aldrig hade känt till tidigare, och jag visste att jag var älskad oberoende av någon annan människa. Jag hade ett val och jag valde att återvända därför att jag hade en tvåårig son som jag INTE ville att min svärmor (vid den tiden) skulle uppfostra. Han (min son) var mer som min familj och jag ansåg inte att det läget för honom skulle vara passande.
NDU-liknande upplevelse orsakad av utomkvedshavandeskap. Enligt denna beskrivning förekom ingen tydlig separation av medvetandet från kroppen.

187. Lee NDU Original in English, translated by John S Jag minns en tunnel och ett avlägset ljus. Jag kommer ihåg att jag visste att om jag gick in i ljuset så skulle jag inte kunna komma tillbaka. Jag kämpade och så kom jag tillbaka. Ibland undrar jag om det var verkligt.
Påbörjad NDU orsakad av lunginflammation.

186. JoAnn M NDU 11/24/02 Original in English, translated by John S Vid något tillfälle kom en varelse fram och tog med mig på en tur i universum. Jag introducerades i Skapelsen och hur galaxerna hade bildats. Jag fick besöka platser som var mer framåtskridna än man kan föreställa sig, och även se platser som precis hade påbörjat sin utveckling! Jag bemöttes av sådan kärlek och medkänsla att jag inte brydde mig om vad som hände med min mänskliga kropp. Medan ambulanspersonalen fortsatte arbeta med mig och förbereda mig för transport till sjukhuset, var jag alltför upptagen med att leka på en stjärna och möta min Skapare! Det hade ingen betydelse för mig att där inte fanns några kroppar, och rädsla fanns inte i mitt ordförråd. Saker och ting assimilerades in i mig på ett ögonblick och i ett nu, kunskap upptogs i mig fullständigt. Dessa varelser är varken manliga eller kvinnliga. Då det inte finns något sätt att mäta tiden har jag ingen uppfattning om hur länge detta pågick. Jag fick se och veta saker som är omöjliga att ens föreställa sig.
Det här är en fantastisk berättelse som kommer att ta dig med häpnad!

185. Donna W NDU 11/14/02 < Original in English, translated by John S Jag lämnade kroppen, och trots att jag bara var fem år visste jag att jag inte längre var i min kropp. Jag såg mig omkring i operationssalen och iakttog läkarna, sköterskorna och utrustningen. Medan jag steg högre upp möttes jag av en varelse av rent ljus. Det hade inga armar och ben, inga kläder, bara rent ljus. Det var ett mycket mycket starkt vitt ljus, ändå störde det mig inte att se på det. Ljusvarelsen omfamnade mig men jag hade inte någon kropp. Jag hade ingen skepnad.
Barn-NDU vid fem års ålder i samband med en hjärtoperation. Lägg märke till det direkta accepterandet av att återvända: Ingen invändning, bara själsligt samförstånd.

184. Mari C NDU. 11/11/02 Original in English, translated by John S En hastig resa (som verkade kortvarig) tog vid och jag var omfamnad av ljus samt intensiv och obegränsad kärlek. Från och med nu minns jag det hela som en själ utan någon ålder. Så bra som jag nu kan beskriva det befann jag mig i ett tillstånd av total salighet, men det finns inget språk som kan förmedla dessa känslor. Det föreföll vara ett kollektivt medvetande som välkomnade mig men som samtidigt förmedlade insikten att jag var den som var ansvarig för beslutet att stanna kvar eller återvända. Jag minns detta beslut inte utifrån ett litet barn utan som en person som tillägnat sig kunskap att kunna värdera valmöjligheterna och fatta ett beslut.
Denna NDU inträffade när hon var ett och ett halvt år gammal, med kristallklara minnen. Detta är häpnadsväckande då det innebär att minnena inte kunde ha lagrats eller bearbetats i hjärnan på ett så litet barn. Därmed tenderar upplevelsen att styrka teorin om att minnen lagras i ett medvetande som överlever kroppen.

183. Larry J NDU 11/11/02 Original in English, translated by John S Jag minns nästan ingenting av händelsen förutom känslan av att jag hade lämnat kroppen och befann mig i en tunnel av ljus. När jag blev äldre fick jag en känsla av ökat andligt medvetande och vördnad inför Gud.
NDU genom elchock vid tre års ålder.

182. Neil H NDU 11/11/02 Original in English, translated by John S Jag var ungefär åtta meter ovanför dem och tittade ner. Jag såg hur de återupplivade mig. Sedan var jag tillbaka i min kropp. Jag kommer ihåg var människorna stod någonstans och vilka kläder de hade på sig. Jag minns att jag såg saker som på en filmremsa som var skarp, och med tydliga och klara färger. Ingen tunnel, inga ljus, men på en fridfull plats där jag betraktade allting. Men människorna kunde inte se mig. Därefter kräktes jag och var tillbaka i min kropp.
KOMMENTAR: NDU genom drunkningsolycka som hände ett femårigt barn. Denna anmärkningsvärda redogörelse innehåller många typiska moment som är vanliga bland barns NDU:er. Frustrationen över att ägna en livstid åt att försöka integrera upplevelsen med denna verklighet är tydlig. Man kan också ana en början på en integration då upplevelsen inträffar för andra gången (nästan ett år senare) blir hans svar mer av ett accepterande av sig själv, av sökandet efter svar, samt av livet på jorden.

181. Bess NDU 11/11/02 Original in English, translated by John S Jag kommer ihåg att jag hörde mig själv säga: ”Jag kommer att dö.” Jag var inte alls upprörd över denna tanke. Därefter följde ett kort ögonblick av mörker, och sedan kunde jag se mig själv ligga i vad jag tror var ett rum. Rummet var fullt av ljus och även fast det var ett starkt ljus så var det inte som ett bländande solljus, utan mer som ett behagligt gyllene vitt ljus som kom igenom vad som kan ha varit en glasvägg. Jag kände mig väldigt älskad vid det tillfället, väldigt mycket till freds och rofull. Även om jag inte kunde se någonting annat så visste jag att jag inte var ensam. Efter en liten stund hörde jag en vänlig manlig röst säga till mig, att ”Du kommer att bli bra, du ska inte dö”.
NDU orsakad av postoperativa komplikationer.

180. Bill W NDU 10/29/02 and 11/12/02 Original in English, translated by John S >Gräset var så grönt att det gjorde ont att se på det, och jag mådde så bra! Jag kunde till och med känna smaken av gräset genom att känna på det, och det smakade som vattenmelon. Att gå på det var underbart – det var en otrolig känsla. Det bästa sättet jag kan beskriva det på var: ”Herregud! Wow!!!” Luktsinnet fungerade inte genom näsan. Det var mer som om det trängde in genom mina kindben under mina ögon, som att absorbera doften genom kinden.
Detta är en av de mest häpnadsväckande skildringarna, med en sådan detaljerad beskrivning av det obeskrivliga! Det här är första gången Bill berättar sin historia och det är sannerligen en ära att få höra den som förstahandsbeskrivning! TILLÄGG till upplevelsen – en fantastisk händelse som inträffade efter att Bill hade berättat om sin NDU som kommer att ge dig gåshud!

179. Jack M NDU 10/29/02 Original in English, translated by John S Efter en kort stund förlorade jag medvetandet. Jag minns att jag i nästa ögonblick såg på ett slags film om mitt liv. Inte som en hel livshistoria som en del människor upplever utan bara några viktiga och lyckliga barndomsminnen. Jag vet inte hur länge detta varade men efter en stund befann jag mig i en tunnel och utanför kroppen. Jag insåg att min kropp var bakom mig men jag var rädd för att vända mig om och se efter. Men därefter, då jag var i ett tillstånd som är väldigt analytiskt, började jag intressera mig för själva tunneln. Det var praktfulla färger, inte skarpa som psykedeliska färger utan snarare pastellfärger som var lugnande. De roterade med hela tunneln. Ungefär som färger rör sig i ett kalejdoskop.
NDU genom drunkning med den mest otroliga återhämtning! Jämförelsen och kontrasten mellan hallucinationer och NDU:er är enastående och utmanar alla medicinska forskares observationer.

178. Larry L NDU 10/29/02 Original in English, translated by John S Efter att ha varit där i ungefär en minut, medan jag bara blev stående där och tänkte på hur otroligt bra jag mådde, frågade en röst som föreföll vara överallt: ”Vill du stanna kvar eller vill du återvända?” Jag minns inte om orden föll precis så, men det var innebörden av det rösten förmedlade. Jag vet inte med säkerhet om orden uttalades högt eller om de bara uppfyllde mitt medvetande så mycket att de verkade uttalade. Jag visste att jag var tvungen att bestämma mig, och det var inte lätt. Jag hade två döttrar på åtta och tolv på den tiden, och även om jag ville stanna kvar där, så svarade jag antingen för mig själv eller uttalade det högt att jag behövde återvända för deras skull.
NDU orsakad av medvetslöshet under ett överfall.

177. Trisha H NDU 10/29/02 Original in English, translated by John S Min farfar förde mig tillbaka till vad som såg ut som utkanten av en stad som fortfarande levde kvar i år 1945. Där var det vita ljuset, och vid det tillfället kände jag en djup sorg över att behöva lämna honom, men medan vi gick mot ljuset gav han mig en kram, och sa ”när du tvivlar, eller är ledsen, minns denna kram och den varma brisen och du kommer att veta att det var verkligt”. Jag tog in varenda doft av honom, och ”tänkte” till och med att jag lade min hand på en medalj på hans jacka. Min farfar och jag gick emot ljuset och jag kände mig så uppriven, men med hans ord av ”jag älskar dig och jag kommer att vara här när du är redo, men inte nu för det är så mycket som återstår för dig att göra”.
NDU i samband med en förlossning, där hon besökte sin farfar, fick veta mer om hans flygplanskrasch under andra världskriget, och om hennes nyfödda sons medicinska diagnos.

176. Bob B NDU 10/29/02 Original in English, translated by SylvaMin huvud plötsligt befann sig mycket stor, jag kunde höra mitt hjärta slå. Det slådet blev dunkande i lapsus eller minskade rytm. Jag kunde nu bara se varm orange glans det bytade till strålande vit under jag befann flyta bort. Jag kunde se min kropp sat och rasades på kant av stolen under mig. När jag blev omringen av warm, strålande, som sommar solskenet ljus. Det kändes varm. Jag blev så glad. Det upplevelse var så underbar. Jag kan inte hitta på ord adekvat att uttrycka min glädje.
Det är et upplevelse som skett för bara tre veckor sedan slungades av blodproppar. Det beskrivning av sammandrabning av död (då och hädanefter) är verkligt framstående.

175. Diane G NDU 10/13/02 Original in English, translated by John S Plötsligt störtade vi in i ljuset och en helt ny verklighet uppenbarades för mig, påminnande om den fysiska världen, men, i denna högre dimension, mer färgstark, mer vacker, mer häpnadsväckande. Jag såg växter, träd, berg, sjöar, djur, och skimrande kristall-liknande byggnader, några väldigt stora och utsmyckade. Jag såg varelser gå omkring, ljusvarelser, ägna sig åt sina dagliga liv. De har inga fysiska kroppar, utan de är tydliga energifält. De går inte, de flyter fram. De har liv som påminner mycket om våra, fast utan sorger och bekymmer. De är konstnärer, musiker, dansare, sångare, uppfinnare, arkitekter, helbrägdagörare, skapare av magiska ting… som de kommer att visa i deras kommande livstid i det fysiska universum.
Fantastisk NDU i samband med forsränning! Läsning rekommenderas på grund av den levande beskrivningen samt av integrationen efteråt.

174. Madeleine SŽs NDU 10/13/02. (översatt av Lisa) VÅR FÖRSTA UPPLEVELSE FRÅN SVERIGE! Sedan minns jag att jag var på en mörk plats som verkade snurra runt omkring mig, fast jag märkte efter ett tag att det var jag som "sögs" framåt i hög hastighet mot ett litet ljus. Där stannade jag och kände mig ganska sorgsen för jag trodde att jag hade dött på allvar och jag sörjde att jag inte skulle få träffa min dotter mer (hon var då 7 år gammal).
Upplevelse som ägde rum vid tandvård med budskap om livssyfte.

173. Ginny S's NDU 10/12/02 Jag kände det som om det fanns en närvaro hos mig, som fick mig att känna mig lugn och försäkrade mig att allt skulle bli bra. Men jag såg aldrig något eller någon och jag pratade aldrig med någon eller något. Det var bara så att jag inte kände mig ensam. Det är svårt att beskriva. Det kändes inte som om någon eller något var där, utan bara att jag inte kände mig isolerad när jag gick igenom allting själv heller.
NDU som innefattar ut-ur-kroppentillstånd. Trots att den ägt rum relativt nyligen och upplevaren fortfarande integrerar händelsen, förekommer redan vissa andligen transformerande följdverkningar.

172. John L's NDE 10/3/02 Jag kunde se människor under mig på vad som verkade vara ett annat plan. Det kändes inte som om jag svävade ovanför dem, utan bara att jag befann mig i en högre position där jag kunde betrakta dem, men mina fötter vilade i tomma luften. Jag kunde se tusentals och tusentals, om inte miljoner människor, som vankade av och an utan mål. Varje person utstrålade starka känslor av ängslan, smärta och rädsla. "Detta är de förlorade", sa en röst till mig.
Våldsam död och helvetisk NDU som fullständigt förändrade upplevarens liv.

171. Suzanne F NDU 9/27/02 Original in English, translated by John S Innan jag vaknade upp minns jag att jag var i en bred tunnel. Ljuset var mycket skarpt. Jag ropade på min mamma. Jag kunde bara viska. Då hörde jag en röst, en mycket lugnande och tröstande röst, säga: ”Försök inte prata, spara på din energi.” Jag var vaken och rädd. Därefter ropade jag på min mamma igen. Jag kommer ihåg att det var svårt för mig att tala.
En blodpropp i lungorna orsakade denna NDU. Intressant är att trots att hon senare insåg att hon talat med Gud, då hon i början försökte bringa klarhet i sin NDU, hon beskrev figuren som hennes mamma men med en manlig röst.

170. Tammy L's NDU 9/23/02 "Suddenly I was enveloped in a bright, white light. I felt perfect ness. It was the perfect temperature. The light was bright but it was not hot on my skin like sunlight, nor did it hurt my eyes. I was very aware of the transition from pain to feeling wonderful. I felt peace, great love ,joy. It seemed all my questions were answered. It's hard to describe the feeling of total utopia. I then realized that the light seemed to be shining through wall's of brick glass windows. I heard laughter and looked down to see a little child smiling up at me."
Childbirth NDE with a meeting a child she felt would be part of her future.

169. Marie's NDU 9/23/02 "While I was in this "altered" state I felt myself being shown flashes of dead people and thinking of helping them. I couldn't reach any of them because they were all in two separate cages. I then woke up and my watch was stopped at 8:56 which was the time the WTC towers were hit."
NDE while unconscious on 9/11 at the same time the World Trade Center was hit by terrorists.

167. Vincent T's NDU 9/10/02 När jag vaknade minns jag att det var som att ha blivit chockad tillbaka till livet (nej, jag hade inte en hjärtattack och de gav mig inga chocker heller). Jag minns att jag såg ett mycket, mycket starkt vitt ljus. Jag minns också att jag såg min mor, som hade gått bort flera år tidigare. Hon stod framför en dörr, eller port och liksom blockerade den. Hon sa ingenting, men jag antar att symbolen var att det inte var dags för mig att gå in. Sen vaknade jag.
Detta var början av en NDU.

166. Gungil's NDU 9/5/02 & 9/10/02 & 9/14/02. VÅR FÖRSTA UPPLEVELSE FRÅN ASIEN! FRÅN KOREA! Jag tänkte att talesättet att sjuksköterskor är änglar i vita kläder var en lögn, för min sköterska behandlade mig hårdhänt i det ögonblicket. Jag kände hur omgivningen flöt in i mig (det var liksom en tratt, som kallade på mig) som på en bioduk. Jag tittade på det rena ljuset, och jag skrek "Kwon Sem Bo Sal" (ett av Buddas namn) och sen var jag levande och jag skrevs ut från sjukhuset. Hennes första av tre NDUer började när hon var 7 år. Jag föll ner i den svarta tunneln i hög fart och såg ett lysande rött kors. Nästan samtidigt öppnade jag förvånat ögonen, och kände det som om min kropp hoppade till. Det var en väldigt euforisk känsla. Andra upplevelsen på Universitetet. Efter min tredje NDU började jag söka efter något som hade något samband med NDUer. Först läste jag böcker, som den Tibetanska livs- och dödsboken, Liv före livet, I dödens gränsland, Upanishaderna, Dhammapada, Tao Te Ching osv.Tredje upplevelsen på Universitetet.

165. Sheila B's NDU 9/7/02 "Mitt hjärta stannade när jag födde min redan döda dotter. Jag såg ett vackert ljus och min far som höll ett spädbarn. Jag försökte nå dem, jag ville röra vid dem båda två. Min far skakade nekande på huvudet och sa: Inte än, hon är underbar och hon är trygg nu."
Den här var inskickad på ADC-websidan, men är verkligen en NDU (nära-döden upplevelse)

164. Kandy V's NDU 9/3/02. Medan jag var sövd satte jag mig helt enkelt upp och lämnade min sjuka kropp. Jag minns att jag såg operationsbordet och vårdpersonalen runt min fysiska kropp i ögonvrån. Rakt framför mig var en varelse, som hade en kropp, men inte som en fysisk kropp. Dess armar (det är en ungefärlig beskrivning) var utsträckta mot mig och jag klättrade upp i dess knä. Jag skrattade och grät på samma gång. Jag sa (vi pratade genom tankar, vilket verkade vara helt normalt just då) "Jag hade nästan slutat tro på dig." Varelsen liksom skrattade skrockande och sa "Jaha, men här är jag."
Hon visades banden av kärlek som förenade henne och hennes barn.

163. Kathy's NDU 8/24/02. När jag först kom till det rummet eller stället, var människorna jag kände upptagna av en djup, ordlös diskussion. De verkade vara oeniga. När min kropp färdades och jag kom fram dit, erbjöd personen eller dödsängeln mig sin hand och sa, "ta min hand och jag ska ta dig med." Jag kunde höra det här. Jag skrek, Nej !!!! och då visste jag vad min farfar och de andra inte kunde enas om.
Hjärtstillestånd gjorde att dödsängeln förde henne till ett konferensrum.

161. En fars berättelse 8/20/02. "Min fru insåg att en treåring inte hade något begrepp om döden och andar, så han beskrev varelserna som kom till honom från andra sidan som "pippifåglarna", för de var uppe i luften precis som flygande fåglar. "Hur såg pippifåglarna ut?" frågade hon. Brian svarade, "De var så vackra. De var klädda i vitt, helt vitt. Några av dem hade grönt och vitt på sig. Men en del hade bara vitt." "Sa de någonting?" "Ja," svarade han. "De sa till mig att bebisen skulle klara sig." "Bebisen?" frågade min fru förvirrat."
Detta är en otrolig historia om en 3-årings upplevelse.

160. Tonya Z's NDU 8/20/02. "Några år senare gick jag tillbaka till läkarmottagningen där jag hade varit när jag hade min NDU, och jag kunde minnas hur rummet såg ut fast jag aldrig hade varit där förut, bara när jag var medvetslös efter olyckan. (Det har jag alltså bara bevisat för mig själv)"
Tonårings NDU under olycka med bil/gångtrafikant.

159. Peter R's NDU 8/20/02. "Sen var jag utanför min kropp. Jag vet inte hur, jag var bara utanför den. Jag stod upp & det var en ande där som väntade på mig. Jag kastade ett öga bakom mig & jag såg en kropp ligga på golvet. Jag var på väg att säga till anden: Vänta, det är någon på golvet... men tanken kom ut lika högt som om jag hade skrikit ut det & jag insåg att kroppen var jag. Jag vände mig mot anden igen med insikten om att jag var död."
Detta är en skrämmande, eller mindre positiv NDU (MP-NDU), där de negativa delarna av upplevarens personlighet antog mänsklig form och attackerade honom.

158. NDU från 696 e. Kr. 8/14/02. "Han som ledde mig hade ett anlete fyllt av ljus och en skimrande skrud, och vi gick under tystnad, mot den uppgående sommarsolen, tycktes det mig. Och medan vi gick kom vi till en bred och djup dalgång av oändlig längd; den låg åt vänster till, och dess ena sida var obeskrivligt fasansfull med rasande flammor, och den andra likaså outhärdlig, med våldsamma hagelstormar och kalla snöbyar som drev förbi och svepte över platsen. Båda sidor var fyllda av människosjälar, som tycktes kastas från den ena sidan till den andra som av en våldsam storm; ty när de inte längre kunde uthärda den glödande hettan, slängde sig de olyckliga själarna rakt ner i den dödliga kylan; och då de inte fann någon vila där, kastade de sig tillbaka igen för att brinna i de osläckliga flammorna... Min ledare, som gick framför mig, svarade på min tanke och sade: 'Tänk icke så, ty detta är icke det helvete som du tror det vara.'"
Intressant nog överensstämmer en stor del av skildringen med mönstret för en typisk NDU, förutom återblicken på livet och tolkningen av det som NDUaren såg. De kyrkliga skrifternas inflytande på berättelsen är markant - som man kan vänta sig av en skildring från den tiden.

157. Karen H's NDU 8/10/02. "Det var då jag började känna att jag var avskild från min kropp. Först frös jag, men det var inte obehagligt. Det kändes som om jag svävade lite, drev ut och in i min kropp bara lite grann. Jag såg inte mig själv uppifrån eller något sådant. Men jag hörde samtal från olika rum. Alla på en gång. Ingenting viktigt. Jag såg ambulanspersonalen i ett rum där de tog rast och köpte kex och försökte få ut paketen ur varuautomaten. Den verkade vara trasig på något sätt. Det var som om jag såg det här från högst uppe på dörrkarmen. Och sen var jag tillbaka och tittade på taket i korridoren. Jag kände en sådan frid. Jag kände mig lycklig och fri, som om en stor tyngd hade lyfts från mig."
Även om denna NDU rör sig mest runt ut-ur-kroppenaspekten av upplevelsen, innehåller skildringen starka känslomässiga komponenter då upplevaren berättar om sin son och drömmen om en ängel hon hade strax efter hans födelse, och historien berör läsaren eftersom hon beskriver Gud så starkt!

156. Nick P's NDU 8/10/02. "Sen började hela rummet bli vitt, inte ljust, utan bara vitfärgat. När jag kunde se någonting igen, såg jag min pappa klädd helt i vitt, i något som såg ut som en mjuk dräkt. Min mor stod bredvid honom och mina morföräldrar stod bredvid henne. Jag var inte rädd för det här stället där jag var, utan det var mer som om jag ville vara där med dem. Sen frågade min pappa mig om jag kunde förlåta honom för felen han hade gjort när han uppfostrade oss barn (jag hade två äldre bröder och en yngre syster). Jag sträckte mig mot honom och då backade han och sa: Din tid har inte kommit än, för du är inte klar där jag var."
Detta är en NDU som ägde rum relativt nyligen (för 1-1/2 månader sedan). Det är, och kommer att fortsätta vara ett stort arbete för upplevaren att integrera den.

155. Myra E's SLU 8/6/02. "Vi kom närmare och närmade det där ljuset. Jag började känna värme och fick en känsla av att dras till den värmen. Det är larvigt att säga att jag bara "visste" att om jag kunde nå det där ljuset, så skulle allting bli bra. Allting som vi älskar fanns inneslutet i ljuset. Det var en känsla av att komma hem, av en välbekant familj, tröst och kärlek. Det var en känsla av tillhörighet som jag aldrig har kunnat hitta igen efteråt. Sen stannade skuggan bredvid mig plötsligt. Vi hade inte kommit till slutet och ljuset än, och vi stannade. "Varför?" frågade jag. "Du måste återvända nu" sa den skugglika figuren mjukt, "Du kan inte stanna."
Wow! Detta är en slutet-av-livetupplevelse (SLU), eller dödsbäddsvision, där barnbarnet gick igenom dödsupplevelsen tillsammans med sin farfar, och beskriver den som en typisk NDU. Det är särskilt intressant att Myra beskriver upplevelsen som en dröm, och inte inser att det är sin farfar hon är tillsammans med förrän hon senare får höra av någon annan att hennes farfar har dött.

154. Karen D's NDU 8/4/02. "Sen kändes det som om jag bara var i mörker någonstans. Jag måste verkligen ha kämpat emot. Jag minns en manlig varelse. Jag minns att han pratade, eller kommunicerade med mig mentalt. Han sa hela tiden till mig att det var okej att dö, att sluta kämpa emot så mycket och att bara ge upp. Han var där länge. Plötsligt var det som om han hade gjort en tabbe på något sätt. Jag kände att han var ond och att han försökte få mig att begå självmord i mitt sinne genom att ge upp. Jag minns att jag bad Gud att hjälpa mig & den onda varelsen var borta. Sen minns jag att jag var på en väldigt starkt upplyst plats."
NDU vid lunginflammation och infektion. Upplevaren grälade med djävulen och for till himlen för att prata med Gud!

153. Guenter W's NDU 7/30/02. FRÅN TYSKLAND "Sedan julen 1980 har jag kunnat upprätta en personlig relation med ljusvarelsen efter en inre kamp, visioner och upplevelser av klarhörande, och nu kan jag gå ut offentligt med min upplevelse. Under åren 1980/81 kunde jag inte skriva ner min upplevelse på tyska, och den finns inte ens på tyska idag, eftersom jag fortfarande inte har fått ett inre OK av ljusvarelsen som är vår Herre Jesus Kristus."
Wow! Detta är en häpnadsväckande och mycket djupgående NDU-skildring!

152. Sylvia W's NDU 7/30/02. "Jag kunde se utan ögon, höra utan öron, kommunicera utan en mun eller några andra kroppsdelar. Jag visste allt om det förflutna och framtiden. Jag kände att jag var i mitt naturliga tillstånd och att kroppen var det tillfälliga, onaturliga tillståndet. Jag var hemma, på den plats där jag hörde hemma. Där jag ville vara."
Denna NDU förmedlar så många insikter om följdverkningarna man går igenom när man försöker att integrera upplevelsen. En skildring som är en underbar informationskälla för vårdpersonal! Sylvia är en pensionerad sjuksköterska som har blivit artist.

150. Robert C's NDU 7/30/02. "Jag såg ett starkt blått ljus som omringade en mild, vit ljuskälla, for igenom ljuset i vad som verkade vara en miljon kilometer i timmen, stannade och stod stilla (?) på en platå och tittade på alla själar som någonsin hade funnits eller någonsin skulle komma att finnas, de som var närmast var välbekanta för mig, en moster och några andra från det förflutna. Jag fick höra att jag hade ett val - att stanna eller återvända. Jag var där och försökte bestämma mig under lång tid."
NDU vid en bil/tågolycka.

149. J.R. M's NDE 7/23/02. "Jag var del av ett större sammanhang, jag kunde förnimma de tre själarna som var i ambulansen tillsammans med mig, inte bara deras närvaro, deras kärlek, deras hjärtan, deras känslor, upplevelser, allt de var, både fysiskt och mentalt. Jag hörde deras tankar, jag kände deras omtänksamma händer, jag såg genom deras ögon - var och en av dem - och såg inte bara deras omedelbart förestående fysiska framtid, utan också deras förflutna. Jag lade också märke till djur och andra själar omkring mig; en arg busschaufför i Seattle, en dam som dödade en spindel som irriterade henne i Ripley, en fluga som krockade med ett tåg i Oklahoma. Alla dessa känslor strömmade igenom mig på ett ögonblick, som kändes som en evighet." En häpnadsväckande beskrivning av att höra samman med hela skapelsen. Upplevaren har också genomgått en djup andlig transformation när han integrerade sina NDUer och sitt nya livssyfte.

148. Sherry G's NDU 7/22/02. "Jag hade funnit KÄRLEKEN! Jag såg min ande lämna min kropp och släppa taget om den fysiska världen. Jag kunde se mig själv färdas genom en tunnel av ljus - det var en frihetskänsla som är svår att beskriva i fysiska termer. Det var allting på en gång, kärlek, frihet, lätthet och att vara ett med allt som vi är. Plötsligt var jag tillsammans med kraftfulla andar som utstrålade kärlek. Jag kände hur de tröstade mig och förberedde mig för det som komma skulle. Deras kärlek förmedlade fullkomlig lycksalighet."
Detta är en otrolig historia som tydligt visar NDUns kraft att förvandla liv. Sherry delar med sig av många personliga detaljer ur sitt svåra liv för att förmedla styrkan i hennes NDU, hur hon integrerat den och övervunnit sina svårigheter till andra. Hennes berättelse är en fascinerande resa och beskriver också ingående hur det är att ha anorexi och bulimi.

147. Bonnie S's NDU 7/22/02. "Det var första gången på fem år som jag kunde känna värme. Ljuset var så starkt och varmt, och det hade en gulaktig ton. (Jag sa till människor att om ljuset var så starkt, så hade det gjort en blind.) Det var starkt, men varmt och lugnande på samma gång. Jag kunde höra röster, men inga som jag kände igen. Först förstod jag inte, men sen blev det klart. Det var inte dags för mig än, men jag ville stanna. Jag kände frid."
Klassiskt NDU-bildspråk, dödsupplevelse vid blodförgiftning. Människor som är förlamade känner ingenting nedanför det skadade området, så det är MYCKET speciellt att upplevaren kände värme, precis som när blinda personer korrekt kan beskriva sådant de sett under sin NDU!

146. Arielera's NDU 7/7/02. REVIDERAD, innehåller ny information! 7/27/02 "Den här mannen jag beskrev mötte jag, gifte mig med och allting i mitt 'förändrade medvetandetillstånd'. På det här planet känner jag ingen sådan person. Faktum är att jag har varit änka i 15 år det här året, och ett andra äktenskap är inget jag planerar att ge mig in i. Jag menar inget negativt när det gäller själva äktenskapet som företeelse. Efter att jag hade kommit tillbaka till mitt vanliga tillstånd gick jag igenom en i stort sett normal sörjandeprocess för att jag hade varit tvungen att lämna honom där."
Denna otroliga NDU ägde rum vid ett självmordsförsök. Arielera drack paraffinolja, blev medvetslös och vaknade 3 veckor senare. Under tiden upplevde hon en hel livstid i en annan dimension. Inte att undra på att det var väldigt svårt för henne att beskriva upplevelsen i en annan verklighet!

145. David H's NDU 7/7/02 FÖRSTA DELEN: "Detta ljus var så vackert att ord inte kan beskriva det. Hans ljus var som den uppgående solen. Och liksom solen, steg han upp bakom bergen och reste sig uppåt mot himlen. Kärlek flödade in i varenda liten del av min varelse, och min själ blev som pånyttfödd. Själva planeten förändrades också av Hans ljus. Jag såg en del av bergen öppna sig och vattenfall vällde fram." 7/23/02 "Alla tankar hörs här, så man kan inte dölja något eller behålla det för sig själv. Man måste vara öppen och säga det. Så jag sa väldigt barskt, "Vem är du?" Då slet hon bort en del av slöjan som dolde hennes ansikte och jag såg bara en skalle, bara ben. Hennes käke öppnades brett, som om den hade varit ur led, och hon steg fullständigt ut ur sin klädnad och svepte ner mot mig för att bita mig. Det var i min vänstra axel, i min andekropp. Smärtan var så stor att det var värre än döden. Så i det ögonblicket, när hon svängde runt i luften för att ta ännu en tugga av min ande, föll jag på knä och ropade på Gud ur djupet av min själ."
David har gett oss bitar av sin historia i omgångar, när han haft tid att skriva ner den. Den andra delen var värd att vänta på, eftersom detta verkligen är en häpnadsväckande upplevelse! Det är en speciell NDU som visar att homosexuella inte kommer till helvetet, vilket vissa extrema fundamentalister vill få oss att tro.

144. Vickie M's NDU 7/3/02. "JAG KÄNDE DET SOM OM JAG TITTADE NER PÅ MIG SJÄLV UNDER ETT KORT ÖGONBLICK OCH SEN KOM DET EN OTROLIG KÄNSLA AV FRID OCH RO. JAG VAR INTE LÄNGRE RÄDD ELLER HADE ONT. JAG MINNS ATT JAG VAR PÅ EN VÄLDIGT VACKER OCH STOR PLATS MED FANTASTISKA LANDSKAP MED TRÄD, SJÖAR OCH VATTENFALL, OCH ALLTING VAR BLÅTT." Anmärkningsvärd NDU vid bilolycka, där upplevaren såg sin farfar som dog innan hon föddes.

143. Bonnie V's NDU 7/3/02. "Var jag döende.... eller död? Det enda jag vet är att jag gick från att ha varit fruktansvärt iskall, ända in i märgen, och blödande i ambulansen, till den ljusaste och varmaste plats man skulle kunna föreställa sig. Det här är verkligen inte lätt att beskriva... ljuset var som en explosion av gyllene gult, som följdes av en subtil och utsökt värme. Det räcker inte att säga att det omslöt mig... det VAR jag, en strålande sol, en stilla sommardag, ett paradis av frid och tillfredsställelse. Allt var ett. Det var den mest sublima, underbara känsla jag någonsin har haft. Jag gottade mig i känslan och älskade den här platsen, och samtidigt tänkte jag... 'Jag håller på att dö'."
En underbar skildring och genomgripande följdverkningar - yrkeskarriär som sjuksköterska och arbete på hospice!

142. Don A's NDU 7/3/02. "Jag blev överraskad (inte skrämd eller fick någon känsla av fara) över att se ljuset ta form (som rök eller moln) och sen plötsligt komma emot mig runt och över dörren. Det tycktes slingra sig omkring mig, och när det gjorde det kände jag att jag ryste i hela kroppen, och sen kom orden till mig (jag är inte säker på om de någonsin uttalades verbalt), 'Alla jordiska ting är förgängliga och kommer att ta slut.' Sen började jag känna en enorm kärlek och frid som var obeskrivlig. Det kändes som om ljuset lyfte mig uppåt."
NDU vid hjärtattack, skildring med underbar beskrivning av den icke-fysiska kroppen.

141. Paul H's NDU 7/3/02. "Jag hörde inga ljud eller ord, och känslan var på det stora hela fridfull. Jag var inte rädd, jag bara fördes bort och tog in upplevelsen. Jag skulle vilja uppleva samma sak igen, eftersom det var väldigt speciellt. Sen måste jag plötsligt ha återfått medvetandet, och jag satt upp normalt i bilen."
Tonårings NDU vid kappkörning.

140. Tara's NDU 7/3/02. "Jag kunde fortfarande inte känna eller höra, men jag såg en dam som stod ett par meter ifrån mig. Det här damen var vit. Hon hade en lång, vit genomskinlig klänning, långt vitt hår och det verkade som om hon strålade. Jag undrade varför hon inte hjälpte mig. Hon bara stod där och log mot mig."
NDU under barndomen. Ägde rum under ett 20-metersfall från en klippa, då upplevaren slogs medvetslös och mötte sin skyddängel.

139. George M NDU 7/3/02 "Även om jag bara minns fragment av händelserna under min upplevelse, så minns jag att jag var under vattnet och att bilder och upplevelser ur det förflutna blixtrade framför mina ögon och i mitt sinne. Medan jag var under ytan såg jag något som jag då trodde var solen."
NDU under tonåren som beskriver det inledande stadiet av möte med ljuset.





Fullständig sitekarta (Index)
NDU skildringar
NDU Arkiv (2003)
NDU Arkiv (7/1/2002-12/31/2002)
NDU Arkiv (1/1/2002-6/30/2002)
NDU Arkiv (1998-2001)
English... (www.NDERF.org)



Near Death Experience Research Foundation
Copyright ©1998-2024 Experience Research Foundation (NDERF) All rights reserved.