Ann M NDU

beskrivning av UPPLEVELSE: 

Plötsligt var jag ensam. I en dyster, grå, oändligt stor dimmig rymd, jag var ensam. Jag kände en överväldigande rädsla växa inuti mig – jag kände mig vidrig, fördärvad, övermannad av skam. Varför hade jag inte gjort mer när jag haft chansen? Möjligheten att förändra saker till det bättre var nu förbi och jag hade missat chansen. Känslan av ånger var överväldigande. En insikt uppfyllde mig – här i denna fruktansvärt tomma rymd – det fanns ingen möjlighet till förändring. Jag kände mig så ångerfull, jag hade missat min chans.

(Fotnot: Detaljerna som jag just har nämnt hade jag glömt ta med i min första redogörelse – jag känner dock att dessa är viktiga att inkludera. Det är också intressant att notera att vid det tillfället var jag ännu ganska ung, jag hade inte gjort något ”fel”, jag var sjuksköterska och brydde mig om andra människor – ändå hade jag upplevt en negativ NDU.)

Sedan kom jag att tänka på något, jag uppfylldes av rädsla på nytt, min vän! Hur var det med honom? Jag måste komma tillbaka till honom!

En lång silversträng, som var fäst på mig, drog mig med otrolig hastighet ner, och allt jag kunde tänka på under nedfärden var min vän. Jag var skräckslagen, jag ville komma tillbaka till honom, jag kände att han behövde mig. Jag var så desperat, jag kände att jag bara måste komma tillbaka. Känslorna som rasade igenom mig fick mig att inse att jag fortfarande var mig själv – att till och med i denna rymd så var jag samma person som jag alltid hade varit.

(Som jag nämnde i min första redogörelse – jag återvände in i min kropp under stort tryck som om tonvis av sand kvävde mig. Jag blev överväldigad av den enorma vikt som låg på mig. Men jag kämpade emot det stora trycket och tvingade mig själv igenom det för att kunna andas. Jag förde mig själv tillbaka till livet – genom att få mig själv att andas igen och genom att kurera min nacke. Paniken att nå fram till min vän som jag kände behövde mig, var så stor att den gav mig kraften att bota mig själv så att jag kunde komma tillbaka till honom. För mer information… Se den första redogörelsen…)

(Fotnot: Också av intresse – efter min NDU förändrades mina åsikter kring återfödelse – jag visste att det var sant, det kändes så normalt. Och trots att min upplevelse var av den negativa sorten, förlorade jag min rädsla för döden. Jag erhöll vetskapen om att man kan kurera sig själv. Jag har också fått förmågan att bota andra. Min dotter grät. Hon hade hittat sin guldfisk ligga död på golvet. Den hade legat där så länge att den hade börjat torka. Jag tog upp den, lade den i akvariet, förde den sakta upp och ner och den började leva igen. Det här har hänt så ofta med andra fiskar att min man och dotter tycker att det är normalt att fiskar liksom katter har nio liv! Jag har också lagt märke till att jag kanske har förmågan att hela människor, men jag är inte säker på detta.)

Bilen vände sig plötsligt och jag kunde lossa mitt bilbälte. Jag försökte komma ut. Men bilen vände sig igen och jag kastades upp mot biltaket. Det smällde till i nacken. Smärtan var olidlig. Jag kunde inte andas. Jag befann mig någonstans. Det var mörkt. Jag flöt, drev, existerade – i en ensam, dimmig, enormt stor rymd. Det fanns ingenting där. Ingenting utom mig.

Plötsligt kände jag mig orolig. Och sedan kom jag ihåg min vän, någon som desperat behövde mig. Jag kunde inte sluta tänka på min vän. Jag blev skräckslagen. De behövde mig! Jag var desperat! Jag måste göra något!

Jag blev uppfylld av en energi och kraft som var mycket mäktigare än någonting som jag någonsin hade känt tidigare, någonting gav mig kraften i denna enorma, diffusa rymd att lämna den. Den drog mig tillbaka till den plats där jag behövdes. Det var en kraft som var starkare än gravitationen, den drevs av min känsla, min oro, min fasa. Jag var så orolig för min vän. Vad var det som hände?

Jag kunde inte sluta oroa mig för min vän. Jag var skräckslagen. Jag visste att jag behövdes. Jag måste ta mig tillbaka. Jag var skräckslagen av oro för hans säkerhet. Jag fortsatte att undra över hur han hade det.

Var någon medicin eller substans inblandad med förmåga att inverka på upplevelsen:       Nej

Var upplevelsen svår att uttrycka i ord?       Nej

Under upplevelsen, var det någon hotfull händelse på liv och död?       Osäker:       Nej, det var en bilolycka, både jag och min partner var i fara. Bilen for av en landsväg, flög igenom luften över en klippa – vände sig uppochner – landade på marken och kraschade emot ett träd. Bilen blev mosad. Vi klarade oss enbart tack vare att bilen vi körde var en gammal Volvo av 1964 års modell, med en stötfångare av stål eller järn som stod emot kraschen. I desperation, genom en reflexmässig rörelse för att komma ut ur bilen, lossade jag mitt bilbälte. Bilen flög igenom luften, vände sig uppochner när den plötsligt slog i marken – jag kastades med full kraft upp mot biltaket. Jag föll med hela min vikt och landade på min nacke. Jag kände en plötslig, smärtsam smäll. Smärtan i min nacke var så kraftig att den for igenom mitt huvud som en explosion av ren energi.

Hur var din nivå av medvetande och vaksamhet under upplevelsen?       Fullt vaken.

Var upplevelsen som en dröm i något fall?

Upplevde du separation av medvetandet från ditt kropp?       Ja

Beskriv ditt utseende utanför din kropp:       När jag återvände tillbaka in i min kropp var jag tvungen att dra mig själv tillbaka till livet. Jag var tvungen att få mig själv att andas igen. Och jag måste själv fixa till min nacke, som var skadad.

Vilka känslor hade du under upplevelsen?       Desperation, skräck, oro.

Hörde du något ovanligt ljud eller brus?       Jag talade med mig själv. Jag försökte ropa ut högt men jag vet att det inte förekom några ljud. Jag försökte på nytt och plötsligt kunde jag tala.

Passerade du in i eller gick igenom en tunnel eller inhägnad?       Nej

Såg du ett ljus?       Nej

Träffade du eller såg några andra varelser?       Nej

Upplevde du upprepning av förflutna händelser från ditt liv?       Nej

Hörde eller såg du något beträffande människor eller händelser under din upplevelse som kunde bevisas senare?       Nej

Såg eller besökte du några härliga eller annars utmärkande platser eller dimensioner?       Nej

Hade du någon känsla av förändring av tid eller rum?       Inget svar

Gav din upplevelse dig någon speciell kännedom eller insikt?       Ja       Efter att jag återvände har jag kunnat hela och få tillbaka djur till livet.

Hade gränsen någon fysisk form?       Nej

Blev du medveten om framtida händelser?       Nej

Var du inblandad i eller medveten om ett beslut att återvända till din kropp?       Ja       Jag var så orolig för min vän att jag rusade tillbaka till min kropp nerför ett rep av ljus. Jag gick in i min kropp, för att upptäcka att den satt fast under en vikt på flera ton, utan luft, oförmögen att röra sig. Jag tvingade mig själv till att andas. Därefter började jag undersöka min kropp. Jag började med fötterna, fortsatte sedan upp längs kroppen till mina ben och slutligen till min nacke. Nacken var skadad – ordentligt. Men min uppmärksamhet var riktad mot min vän. Jag försökte desperat ropa på honom. Inget svar. Jag försökte på nytt, och så småningom kunde jag höra en del ljud. Till slut kunde jag ropa högt, och jag skrek ut hans namn. Jag vaknade. Men det var ingen där. Jag kände mig ensam.

Har du haft några andliga, paranormala eller andra speciella gåvor efter upplevelsen som du inte hade före upplevelsen?       Ja       Beskriv närmare:       Jag kan bota och hela.

Har det inträffat några förändringar av åsikter eller tro efter upplevelsen?       Ja       Jag är inte rädd för döden.

Har upplevelsen påverkat dina förhållanden? Vardagsliv? Religiösa vanor? Karriärval?       Ja

Har du delat upplevelsen med andra?       Beskriv närmare:       Denna negativa NDU har jag bara berättat om för min vän. Han har haft en positiv NDU. Jag visste när jag träffade honom att han hade haft en NDU innan han talade om det för mig.

Vilka känslor har du upplevt efter din upplevelse?       Skräck, desperation.

Vad var det bästa och det värsta med din upplevelse?       Den innehöll inget som var bäst eller värst... Den handlade enbart om räddning, om att hjälpa, att komma tillbaka till min vän.

Finns det något mer som du skulle vilja tillägga med tanke på upplevelsen?

Har ditt liv förändrats specifikt som ett resultat av din upplevelse?       Ja

Efter din upplevelse, har du haft några andra händelser i ditt liv, mediciner eller substanser vilka återskapade någon del av upplevelsen?       Nej

Har frågorna som ställts hittills och svaren du lämnat korrekt och uttömmande återgett din upplevelse?       Inget svar       Min erfarenhet har varit att negativa NDU:er inte är lika enkla att förmedla. Detta är olyckligt därför att det finns samma möjligheter att lära sig något av negativa NDU:er som av positiva.